Det här var ju inte så tokigt ändå. Jag vet att jag inte skulle gå in i det här årslånga projektet med några fördomar men nog är det väl ändå svårt när man tidigare är van vid tuggummipop!
Men hör o häpna när jag under den första låten var tvungen att kolla att det verkligen var Baroness jag lyssnade på och inte Queen som jag tyckte det lät suspekt likt. Likheterna försvann ungefär efter en minut..
Första genomlyssningen: vänta nu, vad är det här för nåt egentligen, måste han skrika så mycket..
Andra genomlyssningen: hm, det här var ju lite intressant..
Tredje genomlyssningen: aahh, det här var ju helt okej att lyssna på..
En viss sinnesstämning måste ändå infinna sig när det ska lyssnas på denna sorts musik - jag hittade en bra kombinationssyssla: städning!
Jag gillar ju karlar som sjunger stämsång så Steel That Sleeps the Eye blev min favorit.
Veckans överraskning: det fanns melodier!
Betyg: 6,5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar